Sex timmars arbetsdag
Det här med sex timmars arbetsdag, eller 30 timmars arbetsvecka tycker jag är en fantastisk idé. Jag vet att många säger mot mig, framför allt med motiveringar kring kostnader, därför tänker jag framföra lite förslag på hur det ska finansieras.
Det finns två varianter på att det är dyrt att införa sex timmars arbetsdag, den vanligaste går ut på att eftersom arbetstiden minskar med 25% minskar även skatteintäkterna med motsvarande andel. Det blir ju så om man sänker arbetstiden med en tillhörande lönesänkning, vilket jag inte tror är lösningen.
Om man inte sänker lönerna när arbetstiden minskas, så innebär det istället det andra alternativet på hur det blir dyrt, för arbetsgivaren som får betala lika mycket för mindre arbetstid. Jag tror inte heller att detta är ett rimligt krav.
Så hur ska vi lösa det då? Vi får helt enkelt dela på kostnaden. Och jag har idéer om hur det ska gå till också, såklart.
För det första måste offentlig sektor föregå med gott exempel, och när det gäller skattefinansierade jobb spelar det heller ingen större roll om det är arbetsgivaren eller statsfinanserna som betalar.
Sen tror jag att det vore en bra idé att ta bort den här sänkta arbetsgivaravgiften för unga, och istället använda sänkt arbetsgivaravgift som ett incitament för att sänka arbetstiden. Låt arbetsgivaravgiften vara ca 15,5% (som den är idag för ungdomar) för den som har 30 timmar per vecka som heltidsjobb.
Jag tror också att den anställda ska vara med och betala. Jag tänker mig att vi genomför reformen över tid, kanske fem år, där vi successivt sänker arbetstiden för varje år, där arbetstiden förkortas istället för löneökning. Det är dock viktigt att alla tre (anställd, arbetsgivare, staten) betalar solidariskt, i form av utebliven löneökning, minskad tid per anställd, sänkt inkomst från arbetsgivaravgift.
Då har vi fördelat kostnaderna så ska vi titta lite på vad vinsterna är. Vi börjar med arbetsgivaren.
Arbetsgivaren kommer att tjäna på detta på flera sätt, till att börja med finns det goda chanser att personalen mår bättre, vilket minskar sjukfrånvaron. Sjukfrånvaro är bland det dyraste som finns, även under karensdagen. Förutom det finns det chans för personalen att hinna med sitt privatliv på fritiden, och inte spendera arbetstid på att sköta privata ärenden. Dessutom orkar man hålla ett genomsnittligt högre tempo i sex timmar, än man gör i åtta. Om det faktiskt är så att man faktiskt får mer gjort på sex timmar än på åtta låter jag vara osagt, men jag skulle inte bli förvånad. Läs lite om hur Bråth AB jobbar med sex timmars arbetsdag.
Den anställda tjänar på detta, eftersom man får mer fritid, vilket gör att man hinner med mer. Man hinner med att laga ordentlig mat hemma, man hinner med träningen, man hinner med familjen, man hinner ta genomtänkta beslut. Framför allt tjänar man på kortare arbetstid eftersom det minskar behovet av att stressa för att få livet att gå ihop. Mindre stress medför flera hälsofördelar, och är man mindre borta från jobbet så får man såklart mer lön.
Staten tjänar på sänkt arbetstid på väldigt många sätt. Till att börja med kan vi hoppas att sänkt arbetstid, eftersom den också innebär en besparing för företagen, medför minskad arbetslöshet. Att arbetslöshet är dyrt är det väl ingen som har missat hoppas jag. Dessutom innebär ökad folkhälsa att sjukvårdskostnaderna minskar något, men framför allt betyder det att belastningen på sjukvårdspersonal minskar. Arbetslöshet är också ett stressmoment, vilket tycks öka risken för utbrändhet (gammal artikel här, här och här). Fler som jobbar innebär ju också att skatteintäkterna ökar.
Nu när du har läst om finansieringen, och vad några av fördelarna är, så frågar jag dig, vad väntar vi på?
