Så synar du finansbolagens information om lån

I likhet med alla andra företag så lyfter gärna finansbolagen fram fördelarna med sina produkter.

Med de större bokstäverna framhävs ”räntefritt lån”, ”låg ränta” eller ”amortera i egen takt”.  I det finstilta står sedan om uppläggningsavgifter, aviavgifter och lånets totala kostnad. Det handlar helt och hållet om vilka uppgifter man vill att kunderna ska fokusera på. Som konsument krävs det alltså att man synar finansbolagens information tydligt så att inte billiga lån blir dyra lån.

Jag läste för ett tag sedan artikeln ”Billiga lån kan lätt bli dyra” på SvD och kan delvis hålla med artikelskribenten (som inte skriver under med sitt namn). Men det gäller att hålla sig till fakta när kritik ska föras fram. Lika viktigt som det gäller att hålla sig till fakta om lån ska jämföras. Och på den punkten känns det inte helt korrekt av den anonyma skribenten.

Men innan jag själv beskriver hur jag anser att man bör syna informationen hos låneföretagen så ta en sekund och titta på urlen på artikeln hos Svd. Den är svd.se/finansbolagens-satt-att-luras. Jag gissar att ”Finansbolagens sätt att luras” var artikelns första rubrik. Men den fick sedan ändras efter publicering och den gamla urlen ligger kvar. Men det speglar lite vad skribenten anser – att finansbolagen luras. Om jag håller med eller inte ska jag återkomma till.

Jämför effektiv ränta

Skribenten sammanfattar vikten av att jämföra effektiv ränta istället för att titta på nominell ränta.

” bara för att ett lån har en lägre ränta eller ingen ränta alls så behöver det inte vara ett billigt lån”

Det tillkommer nämligen ofta uppläggningsavgift på upp till 500kr (finns även högre) och sedan aviavgift på några tior för varje faktura. En del kreditbolag tar till och med aviavgift trots att betalning sker via autogiro!

Det är klart att det inte gör stor skillnad på ett stort bolån men det gör skillnad på privatlånen och inte minst när lägre belopp lånas. På snabblånen (vilka man alltid bör undvika) finns skräckexempel där uppläggningsavgiften till och med är större än räntekostnaden.

Om två låneförslag jämförs med samma belopp och samma amorteringstid är effektiv ränta ett jättebra sätt att ställa lånen mot varandra. Lägst effektiv ränta – lägst kostnad för lånet.

Men vilken ränta är det som lånebolagen lyfter fram på sina hemsidor? Det är inte den effektiva räntan utan den nominella, dvs. det som är själva räntekostnaden. ”Låna med ränta från 3,90%” står det men kan alltså egentligen innebära ex. ”Låna med effektiv ränta fr. 4.30%”.

Att jämföra nominell ränta är därmed helt onödigt då det är den effektiva räntan som speglar kostnaden för lånet. På frågan om man vill ha den lägsta räntan eller det lån som ger lägst kostnad så svarar nog de flesta ”lägst kostnad”. Men ändå är det allt för många som inte jämför effektiv ränta.

Enligt lag måste effektiv ränta anges om lånet är på längre än ett par månader så informationen finns där – men kanske inte lika stort som den nominella räntan presenteras.

Amorteringsform

Något annat man bör undersöka är vilken amorteringsform som lånet har. Det är mycket vanligt att kreditgivare erbjuder annuitetslån. Det betyder att låntagaren betalar exakt samma summa varje månad. I början är amorteringen mindre och en större del går till att betala räntan. Men efter hand minskar räntekostnaden och därmed sker amorteringen med större och större belopp.

Med rak amortering betalas däremot samma summa på amorteringen varje månad och därtill kommer räntekostnaden. Därmed minskar den totala summa som betalas varje månad.

Jämför man enbart den första, eller de första, månaderna ser alltså annuitetslånet billigare ut. Månadskostnaden är ju lägre. Men den är ju även konstant medan de som valt rak amortering kommer betala mindre och mindre.

Många låntagare har inte kunskap om vad som skiljer mellan dessa amorteringsformer och vet inte dess fördelar och nackdelar.

Skribenten hos SvD skriver att ett annuitetslån ”blir dyrare totalt sett över hela låneperioden”. Det är inte hela sanningen. I början sker amortering till större belopp via annuitetslån än med rak amortering. Detta gör att räntekostnaden trycks ner något snabbare och att den totala räntekostnaden skiljer något i slutändan. Men det är som det står på Wikipedia – ”Denna skillnad är dock liten vid korta löptider”

Det framställs som att annuitetslån inte ska vara ett bra alternativ men det går inte uteslutande att säga att rak amortering är bättre än annuitetslån. Däremot är finansbolagen generellt riktigt dåliga på att förklara dessa två olika amorteringssätt. Kanske för att de vill premiera det ena alternativet.

Det viktigaste är att se på syftet på lånet och vad man har möjlighet till och vill betala. Med andra ord dess månadskostnad och totalkostnad.

Totala kostnaden vs. månadskostnad

Vet du den totala kostnaden för ditt lån? Till stor sannolikhet inte. Många vet exakt räntesats och är nöjda med att de ”fått så låg ränta”. Men om man amorterar över en längre tid blir den ”lägre ränta” en stor total kostnad.

Ett annuitetslån på 100.000kr som återbetalas på 5 år och har en effektiv ränta på 4,96% skapar en total kostnad på 12860kr enligt ett exempel från Consector.se. Bara genom att höja räntan, lånesumman eller amorteringstiden något blir det betydligt dyrare.

Låneföretagen kan alltså skriva:

”Låna till under 5% effektiv ränta” eller ”Betala över 12.000kr för att få låna 100.000kr”. Det är klart att man väljer det första alternativet. Bägge är lika sanna och det kan inte sägas att finansbolagen luras för att de använder det ena eller det andra uttrycket.

Men se inte bara på den effektiva räntan utan se även på lånets totala kostnad. Genom att pressa ner amorteringstiden så mycket som möjligt uppstår så liten räntekostnad som möjligt.

Men finansbolagen vill gärna erbjuda långa amorteringstider. Man lyfter fram ”månadskostnad” vilket gör att låntagaren bara ser på denna siffra och väger den mot sin egen ekonomi. På ett lån blir ju månadskostnaden betydligt lägre om amortering sker över längre tid än på kort tid. Därmed kan många lockas att amortera på längre period.

Men vill man på ett korrekt sätt se vad amorteringstider genererar för kostnad ska man kolla på lånets totalkostnad. Kanske är det inte lika lockande med lång amorteringstid om den totala kostnaden är 30-40.000kr på några år.

Jämför själv med kunskap

Skribentens slutsats är ”Det viktigaste är att du aldrig låter en långivare jämföra lån åt dig. Då är lätt att du blir lurad”. Visst finns det vissa sanningar i artikeln som visar hur vilseledande en del information kan vara. Men att därmed dra slutsatsen att man inte ska ta hjälp när lån ska jämföras är att dra det lite väl långt.

Lurad blir man om man inte har kunskap. Kunskap är makt. Sen kan man absolut ta hjälp på vägen. Med skribentens resonemang ska man aldrig ta hjälp i elektronikbutiker, hos bilhandlare eller vid klädinköp. ”Låt dem inte jämföra åt dig – då är det lätt du blir lurad”

För istället ett resonemang med banken och jämför flera bankers erbjudanden. Men se till att ställa låneförslagen mot varandra på ett rättvist sätt – både för dig och för banken. Se på amorteringsval, effektiv ränta, återbetalningstid, månadskostnad och total kostnad.

Har du den kunskapen med dig kan du syna finansbolagens information om lån.  Men det är kunskap du måste ha med dig – för bevisligen är de inte snabba att dela med sig av den.