Miss Malta
Jag lovade ju att jag skulle berätta om när jag träffade Miss Malta, och det tänkte jag göra nu.
Det ligger till på det viset att jag och min sambo är på Malta, och åkte för att titta på den gamla staden Mdina i fredags. Staden var fin och så, men när vi kom tillbaka till bussen såg vi att de höll på att sätta upp en målgång. Lite efterforskning berättade för oss att det var ett maraton på gång, Malta Marathon Challange närmare bestämt. Vi bestämde oss för att kika på starten, och jag sa åt Lillan att slänga fram kameran, hon vill ju pyssla med sportfoto. Om inte annat är det väl bra träning. Sagt och gjort, hon fotograferade starten på den första sträckan.
Du som är sportintresserad reagerar säkert nu, och säger högt för dig själv, “vadå sträcka?”. Jo det är nämligen så att Malta Marathon Challange är uppdelat i tre sträckor, på tre dagar. Den första sträckan är 11,195km, andra dagen springer man 6km och den tredje 25km. Totalt blir detta 42,195km, dvs ett maraton.
Vi åkte vidare till Dingli Cliffs där löparna skulle passera, men busstrafiken här på Malta är ingen höjdare, så vi lyckades komma dit just som sista löparen passerade. Vi passade på att titta på utsikten där, och det var helt otroligt vackert. Blåste gjorde det en hel del också. Det fanns en restaurang, så vi käkade en typisk maltesisk rätt; kanin. Rätt gott, men väldigt arbetsamt att äta.
Stoppet på restaurangen och utsikten gjorde naturligtvis att vi missade målgången på första sträckan, men sista sträckan visade sig gå mellan Qawra (där vi bor) och Valletta. Därför bestämde vi oss för att titta på starten på den sträckan också. Starten gick redan klockan sju på morgonen, så vi ställde klockan på sex (ja, på semestern, på en söndag, för att titta på några löpare). Det visade sig att vi hade missförstått var starten gick, men löparna kom ändå förbi där vi stod.
Vi träffade några brittiska kvinnor som berättade att deras kompis skulle klara av detta maraton, eftersom medaljen tydligen var präglad i England, och dessutom exceptionellt vacker, då Malta Marathon Challange firar 20 år i år. Det var också dessa kvinnor som berättade att Miss Malta var med! Hon sprang förbi bara en meter ifrån mig 😉
Så det där med att jag träffade Miss Malta kanske inte var riktigt sant, men helgen som gick såg jag henne i alla fall två gånger, även om det bara var den sista jag visste vem hon var.
Det var ett par svenskar (från Kramfors) med i tävlingen också, även dessa fick vi på bild, och tänkte därför att vi skulle försöka få tag på dem, för att informera om att bilderna finns att köpa på LIVEfoto. Det gick inte så bra, vi hittade dem inte i någon klubb.
Så i måndags tänkte vi ta bussen till Paradise Bay och spendera dagen på stranden. Tyvärr missade vi busshållplatsen och kom till färjan till Gozo. Vi hade ju ändå tänkt besöka Gozo någon dag, så vi hoppade på båten. Vi hittade en karta över Gozo på båten och såg att det minsann finns stränder där också. En strand såg extra trevlig ut, så den bestämde vi oss för.
Det visade sig dock att det inte gick några bussar till den stranden vi hade bestämt oss för, så vi tog en annan som busstiderna passade bättre till. Busschauffören rekommenderade den, och kallade den beautiful beach. Nåja, det var tre meter sandstrand och sen klippor, så bada blev det ju inte. Däremot var klipporna otroligt vackra, så beautiful var det iallafall.
När vi hade sett stället satte vi oss på en uteservering för att vänta på bussen, och då kommer en kille fram och säger, ursäkta, men var det inte du som tog bilder på maratonet? Och där står de två svenskarna och är intresserade av bilderna.
De berättade också att Miss Malta alltid springer Malta Marathon Challange.
