Hur man gör en marknadsundersökning del 3

Du har nu skickat ut din undersökning och svaren har börjat komma. Det är viktigt att du får det antal svar som behövs för att kunna göra en representativ mätning. Är du inte nöjd med svarsfrekvensen kan du skicka ut en påminnelse till dem som ännu inte har svarat. Ofta brukar man då få in ytterligare cirka 30 procent av svaren. Så tycker du inte att ditt antal räcker för en undersökning så brukar påminnelser vara ett bra sätt att komplettera med.

 

När det har gått en tid efter sista påminnelsen så är det dags att börja analysera resultaten. Men om svaren fortfarande droppar in efter deadline så bör man vänta ytterligare en stund för att inte irritera dem som är sena och som har lagt ned tid på att svara.

 

Även om du har påmint ett antal gånger så kan du aldrig vänta dig att få 100 procent svarsfrekvens. Oftast behöver du inte detta heller. Svarsfrekvensen kan skilja stort beroende på vilka du ställer frågorna till och hur du ställer dem.

 

Personlig kontakt ger större svarsfrekvens

 

Ju närmre relation du har till den du ställer frågan till, desto större är chansen att du får ett svar. Om frågan kommer oannonserat, eller genom ett popup-fönster så minskar däremot chanserna. Om din fråga berör din respondent personligen eller om respondenten ser en personlig nytta av att svara så ökar chanserna.

 

Var alltid så service-minded som möjligt för att öka svarsfrekvensen. Om frågan skickas till ett företag som är verksamt i hela Norden bör respondenten själv kunna välja vilket språk hon vill svara på. Ett annat vanligt och effektivt sätt är att locka respondenter kan vara att utlova trisslotter eller att en gåva skänks till välgörande ändamål om man deltar. Viktigt är dock att hålla koll på de regler och lagar som finns i det land där frågan ska publiceras.

 

Det finns ingen grundregel för vad som anses vara ett representativt urval, det skiljer sig från ämne till ämne. Men är du orolig för om din grupp är skevt fördelad så kan du göra en så kallad bortfallsanalys, där du kollar vilken målgrupp som har haft låg svarsfrekvens. Därefter gör du en matchning där du söker upp ett antal ur den saknade målgruppen och gör en separat kompletteringsundersökning.

 

Koppla analysen till syftet – men var öppen för överraskningar

 

Som vi var inne på i första delen så måste analysdelen vara kopplad till hela syftet med undersökningen. Beroende på vad man vill få ut av undersökningen så kan det antingen behövas omfattande statistiska beräkningar eller bara en enkel frekvenspresentation. Om undersökningen innehåller kvalitativa och subjektiva delar så kan svaren även behöva tolkas ett och ett. Ibland kan respondenterna behöva delas in i undergrupper, men tänk på att antalet respondenter inte får bli för få i varje grupp. En tumregel är att det inte bör vara färre än fem.

 

Att göra en underökning kan ge intressanta bieffekter. Det är inte alltid som de mest intressanta slutsatserna motsvarar syftet med din undersökning. Du kanske upptäcker ett nytt och spännande beteende hos dina kunder som du kan dra nytta av i din marknadsföring. När du presenterar din undersökning kan det vara intressant för åhörarna att få reda på dessa nya fakta. Men var noga med att fokusera på huvudsyftet med undersökningen och ge svar på de relevanta resultaten som åhörarna förväntar sig. Ett bra sätt kan vara att ta upp de nya intressanta rönen mot slutet och lämna detta öppet för diskussion.

 

Vid presentationen bör du också vara noggrann med att göra dina resultat förståeliga och lättolkade. Ingen tjänar på ett oändligt uppradande av siffror om de inte ger upphov till en intressant diskussion. Lockas inte heller av teknikens möjligheter att skapa intressant animationer eller tredimensionella grafer. Eller fundera åtminstone på hur detta hjälper lyssnaren att förstå ditt resonemang bättre.

About Stefan Bergfeldt

Jag som kallar mig för Ordbajsarn heter egentligen Stefan Bergfeldt. Jag föddes på Falu lasarett i augusti 1978, och är uppväxt i Hedemora. Webbutvecklare, sökmotoroptimerare, entreprenör och gitarrist är andra saker man kan kalla mig, om inte Ordbajsarn passar. Jag driver konsultfirman CRS Webbproduktion, och har specialiserat mig på att ta fram kostnadseffektiva webblösningar till små- och medelstora företag.