Delad föräldrapeng, en jämställdhetsfråga
Regeringen har fått mycket kritik för sitt förslag att lagstadga om delad föräldrapeng, och jag ska i ärlighetens namn säga att jag inte satt mig in riktigt i vad förslaget egentligen går ut på, men jag är övertygad om att vi på något sätt måste använda incitament för att få en jämn fördelning av föräldradagarna att vara norm.
Det är en nödvändighet för att skapa förutsättningar för ett jämställt samhälle.
Kvinnor tjänar fortfarande idag, 2015 i Sverige betydligt sämre än män. Det fördelas i två kategorier. Det ena är män och kvinnor med samma arbetsuppgifter, där tenderar män att tjäna något mer än kvinnor. Större är skillnaden om man tittar på mansdominerade och kvinnodominerade yrken, där kvinnodominerade yrken generellt är lågavlönade.
En av anledningarna som lyfts fram är att kvinnor oftare är hemma med sjuka barn än män. Eftersom man får 80% av lönen (eller tappar 20%) när man är hemma med sjukt barn är det ju bara logiskt att den med lägst lön stannar hemma, eftersom det gör minst skillnad i plånboken. Detta skapar en ond cirkel såklart.
En annan är att kvinnor blir gravida, föder barn och är mammalediga. Det där med graviditet och barnafödande kan vi ju inte göra så mycket åt, men vi kan reglera hur föräldraledigheten tas ut, och det måste vi göra.
Jag menar inte att vi ska tvinga föräldrar att dela på ledigheten, eller turas om att vara hemma med sjuka barn, jag menar att vi ska skapa incitament för att föräldrar ska välja det. Ett förslag är ju till exempel att om man delar jämnt på de “välbetalda” föräldradagarna så får man konvertera lägstanivådagar till “välbetalda”.
En tanke är också att man får mer än 80% av lönen när man är hemma med ett sjukt barn, kanske 100%, eftersom det då inte spelar någon roll ekonomiskt vem som är hemma. Förhoppningsvis ger det en jämnare fördelning, eller så kanske det behövs mer incitament.
Jag inser också att det här appliceras bäst i parförhållanden, eller åtminstone där det finns två vårdnadshavare. För ensamstående finns det ju ingen att dela med. Å andra sidan kan man ju se om föräldradagarna är jämt fördelade över vårdnadshavarna, oavsett antal. Då kommer föräldrar med ensam vårdnad ha svårt att göra något annat än dela jämnt.
Jag har ingen färdig lösning, jag har lite tankar och idéer bara, och en övertygelse att vi måste få jämn fördelning av både VAB-dagar och föräldradagar för att arbetsgivare inte ska kunna använda barn som argument för att kvinnor ska få sämre villkor.
Vad tycker du? Jag skulle bli väldigt glad om du ville lämna en kommentar här nedanför.