ComHem & Nättroll/Anna Siekas & Jesper Odelberg
För ett par månader sedan så blev vi, Jesper Odelberg & Anna Siekas, på kort tid mycket nära vänner. Ett oväntat möte som ledde till en fin vänskapsrelation, som idag också är en arbetsrelation.
Anna skulle köra en 10:minutare på sin hemmaklubb Gasta i Gävle. Anna är en komiker, som trots att hon nu har sysslat med standup i mer än 2 år- aldrig ser humor på TV eller nätet. Det har liksom aldrig varit ett intresse för henne. Konstigt nog. På så sätt visste inte Anna vem Jesper var och inte heller Jesper visste vem Anna var.
Anna hade frågat runt lite som man gör- bland människor, om vem Jesper Odelberg är. En kommentar fick henne särskilt att reagera ”han är en rolig kille som sitter i rullstol”.
Vi klickade direkt i logen- ni vet när man klickar sådär med någon man träffar och det bara känns som om man skulle kunna sitta i flera veckor och prata nonstop.
Vi gjorde det nästan- vi satt i alla fall uppe till 4 på morgonen och pratade. När Jesper, som var huvudnumret för kvällen hade kört sin repertoar så berättade Anna för honom om kommentaren hon hade fått. Sen sa hon: de har fel, du är inte en kille i rullstol som är rolig. Du är en briljant komiker. Punkt.
För det är han. Jesper sa även till Anna att han gillade hennes humor och hennes standup. Han har berättat för henne om hur han länge hade önskat jobba med en annan komiker och göra något tillsammans- men att han inte hade hittat ”rätt”. Nu gjorde vi det båda, hittade rätt- i yrket och i livet.
Sen den dagen har vi varit oskiljaktiga. Vi jobbar just nu på en fantastiskt rolig standup- föreställning som heter ”Odelberg & Siekas kommer UT” – den finns att gilla på Facebook om man vill hålla sig uppdaterade om var vi kommer att åka med den i höst. Vi umgås intensivt, pendlar Göteborg & Gävle, bor hos varandra o arbetar hela tiden med att ta fram gamla skämt o nya med för den delen. Vi är kollegor och vänner, mycket goda sådana.
Nog har Anna fått möta fördomar och kränkningar i livet. Som egenföretagare, vuxen kvinna med Rosa hår & tatueringar lite varstans, mamma till en son med invandrarbakgrund och med ADHD och dessutom med ett av Gävles lite mer omtvistade gym. En pappa som hon älskar oerhört mycket- men som är en missbrukare. Ni vet en sådan som hänger på parkbänkar, super sig full & inte tar hand om sitt liv. Som knappt har rena kläder på kroppen, sluddrar när de pratar & vinglar när de går. En sån. Trots att Annas pappa är en typisk a-lagare så har han integritet, han förtjänar andras mänskliga respekt. Även om Anna har en hel del erfarenhet om att bli bemött fördömande- så är hon inte i närheten av att ha blivit bemött som Jesper har blivit i sitt liv.
Tidigt fick han veta att han var annorlunda med sin CP-skada och skulle därmed behandlas annorlunda. Han har bott på institution. Haft haklapp på sig när han äter trots att han inte längre var en bebis. Legat i en spjälsäng med blöja på sig, trots att han inte var ett litet barn. Jesper har klart delvis blivit formad efter hur han har blivit bemött i livet. Många gånger går Anna in och påminner honom om att han inte behöver ursäkta sin CP-skada.
Hur svårt kan det vara att bemöta människan för människan de är? Hur svårt kan det vara att låta alla leva i ett mångfaldigt land, låta alla vara lika mycket värda och inte bemöta folk med en fördömande och kränkande attityd?
Den senaste veckan har vi båda fått vårat tålamod satt på prov. Anna var hemma en helt vanlig eftermiddag och ringde till Jesper. Det hör till vanligheten att vi pratar med varandra minst ett par gånger om dagen nuförtiden. Oftast pratar vi om jobb, men ibland bara om livet. Denna gång lät Jesper märkbart ledsen, Anna frågade vad som hade hänt och det visade sig att man på ComHems kundtjänst hade slängt på luren 2 gånger när Jesper hade ringt för att få teknisk support. Teknisk support till ett fiber-bredband som han några dagar innan hade twittrat glatt om att han hade införskaffat sig. Efter att ha suttit i telefonkö ca 15 minuter kom han fram, och började med att prsentera sig i sin stående replik ”Hej, jag heter Jesper Odelberg, om du tycker att jag pratar konstigt så är det för att jag har en CP-skada, jag har inte druckit”.
Jesper pratar inte konstigt. Han pratar annorlunda. Hans tal är aningen fördröjande, men absolut inte svårt att förstå. Jesper är en oerhört verbal och djupt intellektuell människa. Språket är hans främsta vapen mot fördomar gentemot hans funktionsnedsättning. Denna gång hann Jesper inte säga klart sin mening innan han hörde en djup suck och ett klick. En suck som han har hört förut- man trodde nog att han var ett vardagligt fyllo. Ändå gav han det ytterligare en chans och ringde igen- samma sak hände ännu en gång.
Sen ringde han inte igen- och ingen från ComHem ringde upp honom. I ComHems personalpolicy står det att om ett samtal med en kund bryts så ska man ringa upp omgående. Ingen ringde Jesper. Han satt 1 timme och funderade ut olika tänkbara scenarion om varför de hade slängt på luren, 2 gånger.
Jesper Twittrade sedan ”ComHem har slängt på luren, de trodde att jag var full, välkommen till min vardag”.
Anna blev arg och ringde upp ComHem och frågade en kille i supporten om detta. Han svarade med ”Jag ser att samtal från Jesper har brutits 2 gånger, ingen har ringt honom, men varför vet jag inte, jag vet inte vad jag ska göra” Vad du ska göra ? Vad du ska göra? Du ska ringa upp Jesper o be om ursäkt å hela ComHems vägnar. Om det ens räcker. Var hennes svar tillbaka.
Sedan drogs det igång ett himla liv. Oerhört många på både Twitter och Facebook har stöttat oss i detta. Men ComHem stod aldrig riktigt upp för vad som hade hänt. Dels pratade en av dem med Anna om att Jesper ska ha förtalat och kränkt dem genom att skriva det han skrev på Twitter. Känner ni er kränkta? Vänta här, känner NI er kränkta? Sa hon i telefonen flera gånger under samtalet med ComHem-killen. Varför han ringde henne är fortfarande lite oklart- men klart stod det att de ville sköta debatten internt. De sa det, i både telefonsamtal och på Facebook.
Är inte internt bara ett annat ord till att försöka rädda sitt eget skinn? Killen Anna pratade med erkände också till viss del att detta hade inte blivit så stort om inte hon hade ringt upp dem och om inte Jesper Odelberg var just Jesper Odelberg. Sanningen är väl att om inte Anna hade ringt upp, så hade detta gått dem obemärkt förbi.
Många har inflikat på Facebook och Twitter med ”tur för Jesper att han är känd, då reagerar de i alla fall” . Nej, tur för alla att han är den han är. För detta handlar inte om ComHem, inte ens om Jesper eller Anna- det handlar om alla som blir bemötta på detta vis för att de skiljer sig från ”normen”. Det är inte okej att slänga på luren för att man tror att denne är full. Om han vore full då? Om det hade varit Annas pappa- har han inte rätt att bli hjälpt av teknisk support? Är det ett krav att vara nykter för att ringa en sådan tjänst? Jag förstår att man slänger på luren när någon är otrevlig- men i det här fallet fick Jesper inte ens en chans att säga klart sin stående och mycket invanda replik.
Tänk er själva, att ständigt behöva ursäkta sig i förväg. Det är vad Jesper måste göra, inte bara Jesper- utan många många fler.
Historierna om människor som blir illa bemötta för att de har en funktionsnedsättning, missbruk, är kvinna, är homosexuell, transvestit, invandrare eller något annat är miljontals. Det händer varje dag och hela tiden i detta land. Så vi tycker att det är oerhört bra att så många reagerade- och att ComHem faktiskt försökte gottgöra det.
Det är bra att den här debatten är offentlig. På Facebook förminskade man från ComHems sida händelsen genom att beskriva den som ”Jespers Upplevelse” – hur kan man uppleva att någon suckar och slänger på luren, 2 gånger, undrar vi?
ComHems talesperson sa till Anna att Jesper borde ha tänkt på hur han uttrycker sig i sociala nätverk- att han inte borde ha trott att de slängde på luren för att de trodde att han var full. Men ni ringde ju inte tillbaka, svarade hon. Ni lämnade honom att sitta där ensam i sitt hem, ledsen och kränkt i över en timme utan att någon ringde tillbaka. Och den enda anledningen att ni ringde tillbaka var ju för att jag ringde upp er och var arg. Annars hade det gått er obemärkt förbi, la hon till.
Vad skulle han tro och vad skulle han ha skrivit? Dessutom kan man inte förtala ett företag enligt svensk lag. Så Jesper har inte förtalat någon.
Nu har Jesper fått ett förlåt-kort & blommor från ComHem. ”Förlåt, vi gjorde fel” står det på kortet. Även om det inte gottgör Jesper till fullo för hur han blir bemött i samhället, är den gesten ändå ett tecken på att människor är villiga att få insikt, be om ursäkt och förändra sin inställning när det kommer till att bemöta andra människor.
Efter ComHem grejen tänkte vi båda att nu får det vara nog med sådant här på ett tag. Så Twittrade Jesper om att han var glad över att ha en kille som heter Kurdo Baksi i sitt följe. Jätteglad. Kurdo och Jesper känner varandra sedan lång tid tillbaka. Då skrev en, fördomsfull- typiskt rasistisk och patriotisk typ till Jesper ”Men nu var det väl ändå CP-skadan som pratade, du verkar ju vara normalbegåvad annars- keep on to that” Anna blev arg och skrev i samma tråd ”Nu är det väl ändå en idiot som har talat som borde vara tyst- keep on to that”. Många blev upprörda och uppmanade att människor skulle avfölja denne man, vars namn vi inte vill nämna, som driver en hemsida där han hänger ut folk till höger och vänster, framförallt människor som han tror är pedofiler.
Med namn, adress, bild- allt, det spelar ingen roll om det finns en dom eller uttalande om pedofili- denna mannen är den som bestämmer vem som ska hängas ut på denna sida. Han beskrivs i en artikel vi hittar om honom som före detta högerextrem. Det är mycket tveksamt om orden före detta gör honom rättvisa. Vi har läst om honom och läst hans tweets- han verkar vara en mycket obehaglig människa. En Breivik-typ.
Anna uppmanade människor att avfölja och blocka honom- men själv valde hon att INTE blockera honom på en gång. Hon ville att han skulle göra bort sig ändå mer, gärna i hennes flöde så att hon snabbt kunde reetweeta honom. Det gjorde han. Först skrev han Tweets om hur smart han var och hur hon var en ”gråtande” kvinna, sådana hade han svårt för. Han kallade Jesper ett nerbajsat rullstolsmongo och länkade till ett Youtube-klipp med låten CP-Åke. Han fortsatte med kränkningarna. Anna avvaktade. Hennes händer skakade av äckel när hon reetweetade honom- men hon gjorde det för att folk skulle se vilka vidriga påhopp han gjorde.
Något hände och han försvann från Twitter på ett tag. Vi fick höra att partiet han är med i Nationaldemokraterna hade sett till att plocka bort honom från Twitter. Det var vad vi fick höra. Annas sista Tweet riktat till honom var ”Tillät idioten göra sig till en större idiot, planen gick iland, vem var det som var smart nu ? ”
En annan- typiskt främlingsfientlig person kallade Anna för pissluder och Jesper för ett rullstolsmongo. Han blockerade vi på en gång. Efter att vi hade reetweetat det han skrev. Att man reetweetar såna hemska påhopp är ju främst för att det ska visas vilka påhopp som görs- i förhoppning om att de flesta som ser dem blockerar den personen och i bästa fall blir den personen avstängd från Twitter– på ett tag.
Det är rätt så läskigt när man stöter på sådana här personer. Men å andra sidan finns en enorm mängd med människor som sluter sig upp bakom oss i vår kamp mot fördomar, främlingsfientlighet & kränkande bemötande. EN varm stor hov med människor, fyllda med kärlek & fina ord.
Nej, vi kan inte älska bort sådana här idioter- men vi kan göra våra ord mer intelligenta, viktiga & hörda till allmänheten. #ViGörDetVerbalt- hashtaggen som Stina Wolter tillägnade mig & Jesper efter denna uppståndelsen kring Breivik-typen, är en hashtag som säger rätt mycket i sig.
Vi gör det verbalt. Med intelligens, kunskap och kärlek ställer vi oss över sådana som han. Genom att diskutera, argumentera och sprida information- kan vi vinna mot både främlingsfientlighet & företag som har ett svajande kundbemötande, som ComHem bland andra.
Ett ord och en handling, som blir viktig i någon annans värld också. Som skapar ett flöde av reaktioner- en dominoeffekt. Vi kommer aldrig att vara tyst eller backa när sådant sker. Inte bara mot människor som vi bryr oss om utan det handlar om alla som behöver någon som står upp för dem när det behövs. De kamper som vi har tagit nu har vi inte gjort för vår skull utan för mångas skull.
Vi vet att vi är ett komikerpar som sticker ut. Ett vänskapspar överhuvudtaget som sticker ut. En tjej med färgglada kläder och rosa hår, en man i rullstol, skinnställ & palestinasjal. Vi sticker UT- men det betyder ju inte att vi är sämre än någon annan. Det betyder inte heller att vi inte har rätt att ta del av samhället på samma villkor som andra.
Vi är ett land med mångfald, mångfald är vackert, livligt & berikande. Enfald är trist, grått & tråkigt. Tänk er själva, ska vi alla se likadana ut, tänka likadant, prata likadant, ha samma intressen, utöva samma sportaktiviteter, köra samma bilar och äta samma mat, precis som robotar ?
Varför inte se det vackra i det som är annorlunda? Varför inte bejaka andra kulturer och andra oliksinnade människor för att få större insikt om sig själv? Bejaka varandra. Förstå varandra. Men framförallt, respektera människor och bemöt alla på samma villkor- tills de gör något mot dig som gör att du rimligtvis inte borde prata med dem mer. Men var inte så snabb på att döma ut- någon som är helt olik dig till ytan KAN vara din bästa själsfrände om du släpper in den personen i ditt liv.
I December kommer vår föreställning att ingå i ett mångfaldsprojekt i Göteborgs Stad. DET är vi oerhört stolta över. Ni kommer att få se och höra mer av oss.! Så hoppas vi att ni vill se oss när vi sticker på turné i höst. Premiären sker i Bollnäs (där Anna kommer ifrån) den 7:e september på Folkets Hus. En liten smygpremiär sker innan det i Göteborg.
// Varma kramar från Anna Siekas o Jesper Odelberg ”Odelberg & Siekas kommer UT”
Annas Hemsida www.siekas.se , Annas Blogg www.siekas.wordpress.com Jespers Hemsida www.odelberg.se